Shass

Hoho jaja, jag har just kommit hem från en halvkall Ronnebybrunnspark efter en mysig konsert med underbara, underbara Nordman.

I vanlig ordning sprang jag runt som en skållad råtta här hemma för att få med mig alla saker och hinna med allt och ingenting. Ändå glömmer jag biljetterna på sängen och måste springa in i huset en vända till innan jag kan hoppa in i min morbrors bil. Där sätter jag mig genast på en flaska Bacardi, och hittar en annan flaska alkoläsk på golvet, som han köpt. Till mig! Inte illa, inte illa, om än något oväntat. Fast mamma fick nog lite spunk när hon såg det.

Ikväll var det dock inget staketklängande med halva publikhavet i ryggen. Det var förresten inte särskilt mycket folk där. När vi kom var det kanske hundra pers. Kom nog lite fler sedan, men det var en ynkligt liten publik, tycker jag. Jag hade ju mer publik själv till och med, när jag sjöng på Allsången. Men det var mysigt att sitta i gräset och bara njuta av härlig, skön musik.

Nå men, hur var Nordman?
Underbara! Härligt tryck i låtarna, och hans säregna röst som klingade genom parken. Det var fint det. Låtar som inspirerar mig och som får mig att le, med texter som får min hjärna att arbeta och musik som ger en doft av medeltid, mystik och saga. Samtidigt berör en del av de där låtarna mig starkt. De började bra med "Det Sista Du Ser", som är en av mina personliga favoriter. Det är i och för sig de flesta låtarna, men... "Hon Är Redan Här" satt jag och log åt hela låten (och ringde upp Naia så hon skulle få höra). Och de spelade, pojkarna... "Strömkarlen", "Och Regnet Föll", "Be Mig", "På Mossen", "Ridom Ridom"... "Djävul Eller Gud", "Du behöver", "Vill Ha Mer", "Förlist"... Ja, jag kan inte räkna upp alla, men det var hur som helst fantastiskt att få höra dem live! Alltsammans avslutades, givetvis, med klassikern: "Vandraren". Grabbarna verkade trivas bra på scen, klädda i svart och pigga som små igelkottar trots att det här var gig nummer 95 i ordningen av sommarens totalt 105 spelningar. Och tro det eller ej, men den lilla publiken tog i ganska bra ändå när Nordman-pojkarna ville att de skulle sjunga med, även om de blev en liten aning blyga och  dämpade sig lite då och då. Jag hoppas verkligen de trivdes! Bandet alltså, publiken skiter väl jag i. Jag trivdes i alla fall, trots att jag inte var en av dem som hängde över staketet och skrek lungorna ur mig.

Efteråt var det dags att köa. Vi stod i kö i säkert 30-40 minuter och segade, trots att det inte var särskilt många framför oss. Men den som väntar på något gott! Jag köpte mig en Djävul Eller Gud, trots att den kostade 50 spänn mer än på CDON, och sedan... Sedan kramades jag med Håkan Hemlin. Det ni! Så nu vet jag hur han känns att krama. Kramade honom visserligen över ett staket, men ändå! Högg tag i näven på honom också och kunde inte låta bli att tacka för att deras musik ger mig sådan inspiration. Hoppas de inte tyckte jag var en konstig prick bara. Nå det är hur som helst en bedrift av mig att krama en främmande man bara sådär. Ojojoj...!


Så, nu har jag sett även detta härliga underbara supersköna band. Nästa gång ska jag allt se till att släpa med mig Naia och Emeli, och Gina om hon vill. Då blir det fest, jaja...!


Er tillgivna
Shass