Shass

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA PÅ MASKFEST!

Det är förunderligt hur jag alltid lyckas anlända till mor min med familj just när det är som värst därhemma. Då syftar jag inte på bråk och skrik eller dylika otrevligheter. Nej, kära vänner, förutom att förkylning (grisasjukan?) varit framme här en vända, eller två om jag inte tar helt fel, har vi dagen till ära maskfest.
Ja, ni hörde rätt. Maskfest. Katten har mask och ungarna har mask och hela huset har säkerligen mask. Det är förmodligen bara en tidsfråga innan lilla vargen också får mask... särskilt som jag sitter med min mask-katt i knät för ögonblicket. Mask-katten blev nämligen hemskt svartsjuk på datorn och tyckte inte den skulle få ha ensamrätt på uppmärksamheten.
Kanske får datorn också en släng av mask?

Min lillebrors reaktion på maskarna var: "VA?! Har jag ätit ett maskätet äpple då?"
Det är inte lätt det inte, att förstå maskar. Det finns ju en del. Bandmask, rundmask, springmask, binnikemask, likmask, mjölmask, lysmask, latmask, narkosmask... etc. Personligen tycker jag den sista är den värsta.

Men maskarna ska väl leva de också... Även om jag nog kan tycka att de kan låta bli att leva på/av/i mig. Så håll er borta, elaka djur!
Imorgon blir det till att besöka apoteket och inhandla maskmedel till maskkatten. Så långt sträcker sig inte min godhet att jag vill låta de odjuren sprida sig såhär. Isch.

Men hur som helst - Hjärtligt välkomna på maskfest! Det är alldeles gratis...


Och så ett litet meddelande till Skogsfrun på Dal: Det är ingen grekisk tragedi i modern tolkning, där hade du alldeles rätt. Det är en av mina karaktärers tankar, plockade ur ett stycke där hon efter lång, lång tid återser den man hon inser att hon vill ha, men då redan lovat gifta sig med en annan...
Huruvida detta stannar vid en fundering (jag har otaliga versioner av hennes framtid vid den tid som just detta utspelar sig) eller blir spikat, det vet jag inte än. Vi får se. Jag kände mest bara att nu när jag har en kategori som heter "skrivandet" får jag väl lägga upp någonting där någon endaste gång... Även om det bär mig lite emot. Ganska mycket emot. Jag har svårt för det där, att ge ens små skymtar av sådant jag skriver.


Nej vet ni vad, nu ska väl maskkatten och jag sova en sväng. Imorgon blir det en vända till skolan för samtal med svenska/religionshandledare. Vart det leder vet vi inte än, men säkert kommer Kung Oidipus nässla sig in på ett eller annat vis. Det tror jag att jag nästan kan garantera.
Tills dess: Goedenacht en slaap lekker!