Denna dag som är, en dålig dag det är...

Det har gått tio timmar på det här dygnet. Jag har varit vaken alla tio, plus ganska många föregående dygn. Det (ursäkta språket) satans förbannade helvetesfödda djävla flygbolaget tänker uppenbarligen inte betala tillbaka några pengar för flyget de ställde in pga. askmolnet. Mina dygn är upp-och-nedvända efter allt ena stunden pluggande inför examination, andra stunden sovande nyss gågna helg. Jag är trött, fast samtidigt inte alls särskilt trött och fruktansvärt frustrerande rastlös och kan inte sova. Jag minns inte när jag var utanför dörren sist (eventuellt inte sedan i fredags - Hur i helskotta har jag överlevt det?!). Jag kan inte träna eftersom lungorna gör ont när jag anstränger mig, vilket troligtvis betyder att förkylningen sitter kvar än, vilket = ingen träning. Jag vill göra något vettigt, men kan inte koncentrera mig. Det kryper i kroppen. Jag vill SKRIKA så jag får utlopp för allt KAOS! ...Men det kan jag inte.


Den här dagen började inte bra alls...


Nånå, nog om mig. Hur mår mina kära bloggläsare? Allt väl? Hur leker livet såhär på vårkanten? Något roligt som hänt på sistone? Några planer inför den snart anstormande sommaren?




Last but not least...
R.I.P Ronnie James Dio 1942-07-10 - 2010-05-16.
En av vår tids största hårdrocksröster har lämnat världen. Han som populariserade hårdrockstecknet, som gjorde sig känd med Rainbow, Heaven & Hell och inte minst sitt eget band - Dio - slaktar inte längre drakar i det här livet, vrålar inte ut "GUILTY!" så jorden skälver och kan inte längre personligen dela med sig av sin energi till alla hårdrocksfans världen över. Men, han lär inte bli bortglömd. I fansens minnen kommer han alltid stanna kvar, och leva vidare i den musik andra band och vokalister skapar som inspirerats av denna lilla man med den stora rösten. Jag fick tyvärr aldrig se honom live och har skam till sägas inte hunnit lyssna sönder alla hans skivor än, men ändå vill jag säga: Hårdrocka i frid, Dio! Din röst kommer skaka om både Heaven och Hell, det är en sak som är säker. Horns up!

Kommentarer
Postat av: skogsfrun på dal

Oh, det var ett...svavelosande utbrott vulkanen Shass lägger av här. Är det pengarna eller något värre tro, hoppas det är pengar för de är inte oersättliga och förlorar bara i värde hela tiden;-))

Hårdrock förstår sig en skogsfru inte (heller) på men hit har flugsnapparparet äntligen anlänt oskadda efter sin långa resa och näktergalningarna sjunger smäktande dag som natt.

Shass ska ut i naturens sköte...bums! En stund i solvärmen eller ett milt regn. Vad sägs om ett tömkörningspass med Lilla Röd? Kom bara ihåg; alltid medhjälpare vid huvudet i början så han inte får chansen att busa/vända/sticka då kan det vara kört men inte som det var tänkt, hehe.

Allt gott till dig min vän, djupa andetag!

2010-05-21 @ 17:53:55
URL: http://barasaras.bloggplatsen.se
Postat av: Mia

Men lilla Shass pengar är inte allt här i livet, visst är de bra att ha men det finns så mycket annat som är mycket värdefullare. Jag hoppas innerligt att det inte är något annat som förorsakar din rastlöshet. Gå ut i naturen och njut i fulla drag nu när det är den vackraste tiden på året. Njut av fågelsång och vårens härliga dofter när trädens blommor slår ut. Har själv varit ute och sniffat på lönnarnas honungsdoftande blomklasar likt tjuren Ferdinand. Häggen blommar även den och snart är det syreneras tur. Njut lilla Shass av livet, ta vara på varje dag som livet oss ger.

Kramen till dig.

2010-05-22 @ 01:58:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0