Helen Sjöholm & Anna Stadling - Som En Bro Över Mörka Vatten
Tyckte det såg så tunt ut på inläggsfronten i Februari, så jag passar på att slänga in ett till innan det slår om till mars.
Har jobb på en begravning på fredag eftermiddag. Den avlidnas anhöriga vill att jag ska sjunga den här låten. Må det ge dem tröst, och må den avlidna vila i frid...
När du är trött, när du vill fly
Och oron viskar att din dag ska aldrig gry
Jag är hos dig, känn handen kring din hand
Var stilla, var ej rädd
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
När skuggan faller kall där du går fram
När fågeln inte längre syns och solen dör
Jag tänder ljus, jag tänder himlens ljus
Var trygg och tro på mig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Över mörka vatten, över mörka vatten
Styr mot havet nu, segla bort
Nu är din korta stund det liv du väntat på
Följ vågens väg, se, djupen skrämmer ej
För jag är här hos dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Över mörka vatten...
Har jobb på en begravning på fredag eftermiddag. Den avlidnas anhöriga vill att jag ska sjunga den här låten. Må det ge dem tröst, och må den avlidna vila i frid...
När du är trött, när du vill fly
Och oron viskar att din dag ska aldrig gry
Jag är hos dig, känn handen kring din hand
Var stilla, var ej rädd
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
När skuggan faller kall där du går fram
När fågeln inte längre syns och solen dör
Jag tänder ljus, jag tänder himlens ljus
Var trygg och tro på mig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Över mörka vatten, över mörka vatten
Styr mot havet nu, segla bort
Nu är din korta stund det liv du väntat på
Följ vågens väg, se, djupen skrämmer ej
För jag är här hos dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten ska jag bära dig
Över mörka vatten...
Gotthard - COMPAGNIET, Karlshamn 2009-02-20
Och sååå var det dags igen! Förväntan, glädje, längtan. Förutom skillnaden i klädsel för min del fanns det den här gången två ytterligare skillnader - Den här gången behövde vi inte komma till schweizarna (inte lika mycket i alla fall), den här gången kom de till oss(!!), och den här gången skulle jag inte träffa dem. Den här gången var dessutom Naia med, som velat se Gotthard live sedan början av 2007, efter att jag prackat på henne lite låtar.
Det var en liten lokal. Jag tror att de allt som allt tog in omkring 350 pers, vilket gjorde spelningen ganska...intim. Inte bara ur bandet-har-annan-sorts-kontakt-med-publiken-synpunkt. Inklämda längst fram bland galna fyllon, konstiga tanter som slet av sig kläderna under spelningen (vad trodde hon att hon skulle få ut av det?) och diverse andra människor avnjöt vi konserten denna lördagskväll. Vissa balansproblem hade vi så som folket pressade på, men nära stod vi och bra bilder fick vi! Steve hade en lika underbar, fantastisk utstrålning och skrattlockande charm som alltid, och även de andra grabbarna tycktes vara på topp. Låtlistan var i stort sätt samma som när jag såg dem på DOCKS i Hamburg, november i fjol, men den här gången hade de dessutom slängt in den gamla godingen Make My Day från albumet G-spot. Låtarna under den akustiska biten var något färre (De körde bara 3 låtar: One Life One Soul, Let It Be och Heaven (även om Leo (gitarrist) istället för Heaven började spela och sjunga på Beatle's Yesterday, varpå Steve skrattande säger: "Hey, that's never gonna be a hit, Leo", och de byter till rätt låt ;) ), men bra var det. Som sista låt för kvällen fick vi höra Led Zeppelins gamla Immigrant Song, framförd av Steve lika brilliant som på Made In Switzerland-DVDn, och vi kunde gå hem nöjda och mycket mycket mycket glada.
Ljudet för kvällen var bra. I början försvann Steve lite i musiken, som om hans mick inte riktigt ville ta upp ljudet när han tog i, men det blev bättre efter hand. Det kan ha berott på att vi stod längst fram också, jag vet inte. Killarna hade superpublikkontakt och otrolig energi som alltid och publiken blev nästan wild and crazy då och då. Inte undra på med en så grann (fast väldigt svettig) karl på scen! ;) De verkade ha roligt också (bandet alltså), vilket givetvis är roligt att se att de fortfarande kan ha efter 20 år i gamet. Man vill inte att de ska sluta! De verkar inte heller riktigt vilja sluta :).
Minus för kvällen var klart alla fulla människor, men det var väntat och inget att gnälla över egentligen. Folk bara är ju sådana. Världens bästa Naia försökte hålla dem borta från mig i alla fall (till och med den galna tjejen framför mig som upprepade gånger försökte kasta sig bakåt, rakt i famnen på mig (Hon var, för att gå rakt på sak, aspackad)). Det är en kamp att stå långt fram!
Naia och jag hade lösa planer på att kidnappa Steve någon gång under kvällen, men det blev liksom aldrig av ;) Men vi var glada ändå. Naia är mycket nöjd med bilderna hon lyckades ta, trots alla galna människor runtomkring.
Vi (läs pappa och jag) när små små förhoppningar om att Gotthard ska hamna på Sweden Rocks bandlista för året. Det vore inte alls dumt om både de och Jorn kom (Jorn är spikad - LYCKA!). Gör de inte det får vi se när vi ser dem härnäst ;) Men fler gånger ska det bli, så sant som att det är 1:a mars imorgon!
Ber om ursäkt om det hela blev lite rörigt här. Det får vara lite så idag ;) Idag får vara en rörig dag. Det är ju söndag, för sjutton gubbar!
Det var en liten lokal. Jag tror att de allt som allt tog in omkring 350 pers, vilket gjorde spelningen ganska...intim. Inte bara ur bandet-har-annan-sorts-kontakt-med-publiken-synpunkt. Inklämda längst fram bland galna fyllon, konstiga tanter som slet av sig kläderna under spelningen (vad trodde hon att hon skulle få ut av det?) och diverse andra människor avnjöt vi konserten denna lördagskväll. Vissa balansproblem hade vi så som folket pressade på, men nära stod vi och bra bilder fick vi! Steve hade en lika underbar, fantastisk utstrålning och skrattlockande charm som alltid, och även de andra grabbarna tycktes vara på topp. Låtlistan var i stort sätt samma som när jag såg dem på DOCKS i Hamburg, november i fjol, men den här gången hade de dessutom slängt in den gamla godingen Make My Day från albumet G-spot. Låtarna under den akustiska biten var något färre (De körde bara 3 låtar: One Life One Soul, Let It Be och Heaven (även om Leo (gitarrist) istället för Heaven började spela och sjunga på Beatle's Yesterday, varpå Steve skrattande säger: "Hey, that's never gonna be a hit, Leo", och de byter till rätt låt ;) ), men bra var det. Som sista låt för kvällen fick vi höra Led Zeppelins gamla Immigrant Song, framförd av Steve lika brilliant som på Made In Switzerland-DVDn, och vi kunde gå hem nöjda och mycket mycket mycket glada.
Ljudet för kvällen var bra. I början försvann Steve lite i musiken, som om hans mick inte riktigt ville ta upp ljudet när han tog i, men det blev bättre efter hand. Det kan ha berott på att vi stod längst fram också, jag vet inte. Killarna hade superpublikkontakt och otrolig energi som alltid och publiken blev nästan wild and crazy då och då. Inte undra på med en så grann (fast väldigt svettig) karl på scen! ;) De verkade ha roligt också (bandet alltså), vilket givetvis är roligt att se att de fortfarande kan ha efter 20 år i gamet. Man vill inte att de ska sluta! De verkar inte heller riktigt vilja sluta :).
Minus för kvällen var klart alla fulla människor, men det var väntat och inget att gnälla över egentligen. Folk bara är ju sådana. Världens bästa Naia försökte hålla dem borta från mig i alla fall (till och med den galna tjejen framför mig som upprepade gånger försökte kasta sig bakåt, rakt i famnen på mig (Hon var, för att gå rakt på sak, aspackad)). Det är en kamp att stå långt fram!
Naia och jag hade lösa planer på att kidnappa Steve någon gång under kvällen, men det blev liksom aldrig av ;) Men vi var glada ändå. Naia är mycket nöjd med bilderna hon lyckades ta, trots alla galna människor runtomkring.
Vi (läs pappa och jag) när små små förhoppningar om att Gotthard ska hamna på Sweden Rocks bandlista för året. Det vore inte alls dumt om både de och Jorn kom (Jorn är spikad - LYCKA!). Gör de inte det får vi se när vi ser dem härnäst ;) Men fler gånger ska det bli, så sant som att det är 1:a mars imorgon!
Ber om ursäkt om det hela blev lite rörigt här. Det får vara lite så idag ;) Idag får vara en rörig dag. Det är ju söndag, för sjutton gubbar!
Katt i kvart på 40 kvadrat - Kaos och katt-astrof?
Vissa dagar ångrar jag att jag flyttade hemifrån. Inte enbart för att jag saknar mor, syskonen och styvpappsen, skogen, grannar-inte-lika-nära-inpå-tillståndet och de mindre utgifter jag hade då, utan även med tanke på mina djur. Honey och Curry tar mor hand om, och hon gör det väl, det vet jag. De trivs där de är, och hur mycket jag än vill kan jag inte flytta på dem. Till något inackorderingsstall, ja, det är förstås möjligt, men vad skulle jag ha för det? Ingenting. Mer utgifter och mer besvär, tror jag. Så, de har det bra där de är. Men det finns ju en tredje liten krabat jag saknar att ha hos mig...
När jag för två och ett halvt år sedan skaffade mig en liten röd kattunge, vilken jag gav namnet Chili, gjorde jag honom till innekatt. Jag hoppades kunna flytta hemifrån samma höst, eller åtminstone efter årsskiftet. Det blev aldrig av. Eftersom jag inte tyckte det var någon mening att låta kattstackarn vara innekat när han nu ändå bodde på en plats där det fanns mycket mark att springa på lät jag honom helt enkelt få bli utekatt. 1 år senare flyttade jag hemifrån...
Jag saknar Chili något vansinnigt när jag är här hemma i min lilla lägenhet. Jag vill ta hit honom, men samtidugt känns det som djurplågeri att tvinga en utekatt, som faktiskt KAN vara utekatt, att bli innekatt. Han är rumnsren, kan gå på låda... han kan allt det där. Men det känns lite...grymt.
Så, när jag för en stund sedan var uppe på visit hos min tandläkare som bor två våningar upp och just tagit hand om sin exfrus gamla katt, då tänkte jag... Skulle man kunna ha Chili som en flytt-katt? Skulle det kunna fungera att han är här några dagar och är inne, och sedan får följa med när jag åker och hälsar på mor och hästarna där han kan springa ute? Vad tror ni? Det är bara på funderingsstadiet, men vill gärna höra vad ni tror om det hela. Det vore så mysigt med sällskap, och det är ju faktiskt min, min, min katt, och styvpappsen är inte särskilt förtjust över att han bor där. (Risken är väl bara att han skulle demolera hela min lägenhet som följd av uttråkning...)
Så, shoot! Låt Shass veta vad ni tror om detta.
Tack på förhand!
Shass
När jag för två och ett halvt år sedan skaffade mig en liten röd kattunge, vilken jag gav namnet Chili, gjorde jag honom till innekatt. Jag hoppades kunna flytta hemifrån samma höst, eller åtminstone efter årsskiftet. Det blev aldrig av. Eftersom jag inte tyckte det var någon mening att låta kattstackarn vara innekat när han nu ändå bodde på en plats där det fanns mycket mark att springa på lät jag honom helt enkelt få bli utekatt. 1 år senare flyttade jag hemifrån...
Jag saknar Chili något vansinnigt när jag är här hemma i min lilla lägenhet. Jag vill ta hit honom, men samtidugt känns det som djurplågeri att tvinga en utekatt, som faktiskt KAN vara utekatt, att bli innekatt. Han är rumnsren, kan gå på låda... han kan allt det där. Men det känns lite...grymt.
Så, när jag för en stund sedan var uppe på visit hos min tandläkare som bor två våningar upp och just tagit hand om sin exfrus gamla katt, då tänkte jag... Skulle man kunna ha Chili som en flytt-katt? Skulle det kunna fungera att han är här några dagar och är inne, och sedan får följa med när jag åker och hälsar på mor och hästarna där han kan springa ute? Vad tror ni? Det är bara på funderingsstadiet, men vill gärna höra vad ni tror om det hela. Det vore så mysigt med sällskap, och det är ju faktiskt min, min, min katt, och styvpappsen är inte särskilt förtjust över att han bor där. (Risken är väl bara att han skulle demolera hela min lägenhet som följd av uttråkning...)
Så, shoot! Låt Shass veta vad ni tror om detta.
Tack på förhand!
Shass
