Ett vanligt inlägg
Om jag var så himla smart, varför skulle jag då fortfarande sitta här med en uppgift i kursen Svenska B som skulle varit inlämnad ungefär vid istidens början? Någon där ute som har ett vettigt svar på den frågan?
Jag börjar bli hjärtinnerligt trött på den där killen Shakespeare. Eller, om jag ska vara helt rättvis (och det ska man ju) är det nog mest min oförmåga att handskas med hans draman i samband med ord- och teckenbegränsade skoluppgifter som jag är hjärtinnerligt trött på. Shakespeare var ju trots allt ett geni, det ska man inte ta ifrån honom. Men att sitta och svettas och svära och våndas och oroas och gnissla tänder över en uppgift som inkluderar honom gör honom liksom ofrivilligt något... impopulär.
"Tänk dig att du är med i en lokal teaterförening, och att ni har bestämt er för att sätta upp ett drama av Shakespeare. Du väljer det som du just har läst. För att dina imaginära teaterkollegor ska gå med på ditt pjäsval gör du följande:
• Sammanfatta handlingen (ganska kort), och beräta när och var dramat utspelas.
• Berätta ingående om de olika karaktärerna och deras inbördes relationer.
• Välj ut ett stycke som du tycker är speciellt intressant. Varför har du valt detta citat eller denna episod?
• Vilka teman och motiv behandlar pjäsen? Alltid bra att ta med.
• Ge ett välmotiverat omdöme till varför teatergruppen ska välja just "ditt" stycke.
• Vid presentationen kan det vara bra att ha en intressant inledning och en stark avslutning. Du brinner ju för pjäsen och du vill verkligen att man ska välja denna.
Du presenterar punkterna ovan i en sammanhängande text på ca 400-500 ord."
Jag börjar så smått nära en tämligen stark misstanke om att någon elak jäkel brukat våld på min hjärna och amputerat mitt logiska tänkande, min analytiska förmåga, mitt ordvrideri och min inspiration, för att inte tala om min förmåga att se meningar och teman i böcker/dramer. Snälla jäkel, sätt tillbaka de bitarna, Jag behöver dem. Nu.
Nä. Nu ska jag lyssna på ängeln på jorden en gång till, sedan öva lite på låtarna jag skulle kunna till ikväll, och sedan är det repdags med min trogna visgitarrist. Sångjobb på lördag. Puh.
På återskrivande, mina högt skattade hjärtegryn!
Det där låter som om det inte har med uppgiften att göra, utan att du helt enkelt inte orkar göra den. Det kan låta ganska dumt att säga just orka, men det är ju så. det spelar ofta ingen roll om man klarar av uppgiften eller inte, utan man bara kan inte ta tag i det. tyvärr har jag ännu inte kommit på hur man ska hanskas med problemet. därför orkar jag mycket lite, och det trots att jag inte är dålig i skolan. det är konstigt det där...
Dessutom vill jag också få "sångjobb" som du säger det. Jag vill stå på en scen snart för helvete!;)
Huva! En gigantisk uppgift för en person med din fantasi och förmåga! Du kan bara inte bestämma dig för vad du ska välja, otaliga alternativ trängs i din arma skalle, jag känner igen mig;-)
När du väl har bestämt dig går allt som en dans och du presterar en 10-poängare.
Hälsningar skogsfrua.
det är inte lätt at vara geni!
Emma: Det handlade mer om att jag inte tyckte jag visste hur jag skulle skriva uppgiften än att jag inte "orkade" göra den. Nu är den hur som helst skriven och inskickad.
Gällande sångjobben så gäller det att ut och visa sig bland folk. Sitter man bara hemma kommer man tyvärr inte långt...Men du som går musikgymnasie borde få lite gratis av det. Tycker man.
Skogsfrua: Aah det var snällt sagt. Vet itne om jag har så värst mycket fantasi, men.. nu är den skriven i alla fall.
Ostlund: Nej, och det är ännu svårare att vara motsatsen :P
