Shass

Aftonbladet skriver följande på sin hemsida idag klockan 00:00:

"Med benet i björnens gap drar Magnus Wallin, 39, sin kniv.
Sen hugger han för sitt liv.
Men björnen släpper inte taget förrän den skjutits med fem skott.

Tvåbarnspappan Magnus står på sitt pass med geväret i handen. Det är älgjakt vid skogsområdet Storvattnet väster om Kramfors. Vid 11-tiden i går förmiddag är Magnus ensam med sina hundar.

Plötsligt springer hunden Rut, en korsning mellan gråhund och hälleforsare, i väg över snön och börjar skälla på en stubbe.
- Jag trodde det var en grävling. Men i stället studsar det till och en stor jävla björn kommer upp bakom stubben. Den reser sig från en grop. Den är nog två meter hög. Jag upplevde det som att marken vibrerade, säger Magnus Wallin från sängen på Sollefteå sjukhus.

Jaktledaren Lennart Östberg kommer springande med sin bössa när Magnus larmat över radion.
- Jag försökte få i väg ett skott. Men jag tror inte det lyckades, säger Magnus.

- Då bet björnen sönder min bössa, eller om han slog. Den gick i två delar.
När björnen springer mot Magnus tänker Lennart bara på en sak.
- Jag måste skjuta.
Magnus faller och blir sittande på marken.
- Jag ramlade och björnen fick tag på vänster ben och började tugga på det. Jag försökte sparka honom med andra benet. Jag tänkte att det måste stanna vid foten. Han får inte komma längre upp på benet.

I bältet har han en kniv med ett 20 centimeter långt blad.
- Jag slet tag i kniven och körde in den i halsen på björnen. Men han dog nog inte av det. En så stor, fullvuxen björn. Lennart fortsatte att skjuta. Jag tror att det krävdes fem skott och kniven innan han dog, säger Magnus.

När ambulansen kommer måste den skadade jägaren bäras flera hundra meter på bår genom skogen. På sjukhuset konstateras att skenbenet är krossat och Magnus har gipsats. Läkarna fruktar infektion efter såren från björntänderna.

Dagen är omtumlande för Magnus, sambon Yvonne och barnen Frida, 15, och Rasmus, 9.
- Jag har hunnit ventilera det här lite med dem. Jag är oerhört lycklig som lever.
Magnus, som jagat i över tio år, har tidigare bara sett björnar i djurparker. Han tänker inte sluta jaga, men medger att händelsen kommer att påverka honom.
- Nu måste jag ju köpa en ny bössa och nya byxor."
Källa: Aftonbladet, http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article3782258.ab



Då undrar jag:
Hur i hela helvete kan man säga att vargen är farlig och att vargen ska skjutas och utrotas och dödas och flås och kokas och stekas och ätas rå med fisk och fjäll? Nå, det där sista var kanske lite överdrivet, men ni förstår poängen. Det har inte skett en vargattack på människa på nästan 200 år här i landet, och den gången det skedde var det en av människor uppfödd varg som släppts ut i det fria igen och inte visste hur den skulle få tag i byte eftersom den aldrig lärt sig jaga. Men björnattacker har jag hört om flera gånger de senaste, ja, fem åren kanske. Varför är det aldrig tal om skyddsjakt på björnar? Varför är det vargarna som är de onda och farliga när de råkar riva får, men björnarna som är sååå snälla och gosiga trots att de tuggar på folks fötter eller river ihjäl dem eller nästan biter huvudet av dem, osv?
Det här är den andra, om inte tredje, björnattacken jag hör om i år. När ska det bli en ilsken och tjäbblig debatt om björnarnas rätt att leva och andas, så som det varit om vargarna? När ska folk inse att björnar är farliga djur? När när när? Vargarna river lite får och ska utrotas, men björnar skadar och dödar människor och tillåts leva. Eller har jag helt fel nu?