Shass

Hehe. Precis när jag hade skrivit klart det här inlägget såg jag att jag blivit utmanad på en anna blogg också. Därför kommer här två utmaningssvar i samma inlägg.

Först och främst: Världens bästa, snyggaste, tuffaste, mest fantastiska och alldeles underbara storasyster har utmanat mig att berätta om min dag. Så, here we go:

DAGENS START: Klockan sju började klockan tjata på mig att stiga upp, men inte förrän 08:30 lyckades jag kvickna till nog mycket för att inte somna om igen. Sedan låg jag och läste i ungefär 19 minuter till innan jag faktiskt steg upp.
DAGENS BÄSTA: Äta pizza och dricka fläder-citron-cider, prata skit, tramsa och titta på Idol med bästa storasyrran och Bella.
DAGENS SÄMSTA: Att jag inte pluggat ett skit. Har inte ens satt i USB-minnet med skolarbetena på. Fy mig...
DAGENS ROLIGASTE: Syrran och Bella. Definitely.
DAGENS SORG: Pass
DAGENS KÖP: Bara en massa onyttigt och fullständigt onödigt skräp. 100% förtäringsbara produkter. Men lider man av "kvinnosaker" så gör man... IBLAND får man faktiskt köpa onyttiga och fullständigt onödiga saker. Faktiskt.
DAGENS SKVALLER: Gårdagens skvaller gällde en f.d. klasskompis som tydligen ska bli pappa (smärre chock!). Dagens...har nog inte skvallrat något vidare idag.
DAGENS SAKNAD: En jagtyckeromdiglitesådärextramycket-kram.
DAGENS LÄNGTAN: En jagtyckeromdiglitesådärextramycket-kram.
DAGENS KÄRLEK: Jag blir av någon anledning lite kär varje gång jag hör den här.
DAGENS HAT: Kommunen, skolan, svenskan, hatet i sig, den här förbannade konstanta nästan aldrig upphörande ständigt enormt påträngande och mördande tröttheten och... Ja, det var väl ungefär det.
DAGENS SJUKDOM: Energistjälande mördande smärtor pga. "kvinnosaker".
DAGENS SKADA: Ingen (Om man inte räknar den skadade axeln...). Inget nytillkommet i alla fall.
DAGENS HÖJDPUNKT: Syrran och Bella. <3
DAGENS BRÅK: Bråkfritt såhär långt.
DAGENS SKÄMT: Bell och sis nämnde nog ett par, men jag är för trött för att minnas dem.
DAGENS UTBROTT: Njae. Har inte haft något direkt utbrott idag. Fast vilken typ av utbrott åsyftas?
DAGENS KYSS: Pass
DAGENS AKTIVITET: Suttit och glott som en idiot på datorskärmen i tusen timmar, läst bok, struntat i skolan, fått jobbsamtal, tvättat, suttit mer vid datorn och glott, spelat hög musik, umgåtts med flickorna och ja...nu sitter jag här igen och glor.
DAGENS MAT: Två Sport-plus-knäckebröd med chiliost + dröm-yoghurt + te till frukost, spagetti och tomatsås med bacon, lök och vitlök till lunch, sedan ingenting på tusen timmar, sedan mozarella-pizza till middag.
DAGENS DRYCK: Te, tranbärsjuice, äppel-fläder-cider.
DAGENS RÖVHÅL: Kommunen.
DAGENS HJÄLTE: Sis och Bell. Två hjältar alltså.
DAGENS FULASTE: Pass
DAGENS SNYGGASTE: Ma belle soeur et ma/sa/notre belle Bella.
DAGENS KLÄDSEL: Sportstrumpor, grå jeans, svart tröja med "PRIVATKLINIKEN" (det är min tandläkares tandläkarföretag) i grönt tryck på bröst och rygg, samt stickad polotröja i varggrått (mamma kallar den för min "vargtröja"). Ingen klocka idag.
DAGENS FILM: Ingen film. (Bella och sis tittar på skräckis...huuu!)
DAGENS BOK: "De Vandrande Städerna" av Philip Reeve. Första delen i serien med samma namn. Råkade börja med del 2...men de var fristående, tack och lov. Läste ut 2:an igår.
DAGENS KOMMENTAR: pass
DAGENS INTRESSANTASTE: Gregorians cover av All I Need. Hehe. (se föregående inlägg)
DAGENS ÖNSKAN: Jag vill ha en jagtyckeromdiglitesådärextramycket-kram...
DAGENS GODA GÄRNING: Varit dåligt med sådana idag.
DAGENS AVSLUT: Tvätthämtning från tvättstugan (done), skriva klart det här (nästan done) och sedan... vet jag inte. Lägga mig och läsa innan jag somnar, tror jag. Trött.


Utmanar nog ingen specifik vidare. Den som vill och törs kan ju utmana sig själv...:P ;) Det kan ju vara en smula insiktsgivande att se hur mycket eller lite man faktiskt gjort under en hel dag.


Second but not least: Gulle-Emeli har återigen utmanat mig att besvara några frågor. Här kommer de!

4 TV-program jag ser: (Goda Moder, det var en svår en...)
1. Så Ska Det Låta (när det behagar gå på TV)
2. Postkodmiljonären (Jag ÄLSKAR frågesporter...)
3. Körslaget
4. Idol (Årets upplaga är dock omåttligt dötråkig)

4 saker jag gjort idag:
1. Lekt med sis och Bell.
2. Handlat onödigt skräp.
3. Tagit emot jobbsamtal.
4. Tvättat.

4 saker jag längtar efter:
1. Att jag ska bli klar med studierna.
2. Att få leka med Gina och Peter någon gång kring jul.
3. Within Temptation-konserten i Stockholm i mars.
4. En jagtyckeromdiglitesådärextramycket-kram.

4 saker på önskelistan:
1. Att Honey får fortsätta må så bra som hon verkar må nu.
2. Resten av alla skivor jag inte har men vill ha.
3. Alla Terry Goodkinds böcker som MP3-ljudböcker.
4. Att få åka till Holland och se Symphony X i mars.

4 personer jag utmanar:
1. Storasyrran
2.Gina
3. Skogsfrua
4. Pappsilappsen


Puh. Ska det fortsätta såhär så får jag göra en egen kategori för utmaningar, tror jag... Bäst jag gör en med en gång.

Jag har blivit utmanad av Emeli.


1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
"känd för sin list. Det var han som föreslog att grekiska krigare skulle gömma" (Levande Texter)

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
Fönstret.

3. Vad var det senaste du såg på tv?
Idol...i min ensamhet i fredags kväll.

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:
15:23 (Haha, jag hade nästan rätt... den var 15:22)

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Underbara underbara Steve som sjunger Bad to the Bone

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Gick från 13:44 och hem efter lunch med pappsen

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
Gjorde svenska.

8. Vad har du på dig?
Underkläder :P Strumpor med zebror på, blå jeans, rödrosaaktig tröja med motiv av en långhårig kvinna och texten "I must have music in my life" samt tjock mjuk luddig grön tjocktröja. Och armbandsklocka.

9. Drömde du något inatt?
Ja. men jag tänker inte tala om vad. Ni skulle få mardrömmar av det...

10. När skrattade du senast?
Ja, när var det... Igår kanske?

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
En tavla (blyertsteckning av örnar), en drömfångare med motiv av vargar och indianer i en grottöppning samt bandtröjor (2 Within Temptation och 1 Gotthard, för närvarande)

12. Har du sett något konstigt på sistone?
Näää det tror jag inte... Menar du som den där marsianen jag såg på ICA i fredags? Fast jag kan ha sett fel. Naia är ju inte gift med Grönis längre (faktum är att hon slängde honom i Atlanten när hon for till USA förra hösten), och han var nog den enda marsianen på jorden för närvarande...tror jag. Men om ni hör någon grön mystisk typ med 27 ögon och antenner tala sluddrande marsianska (marsipansprit gör en sluddrig, vet ni) och äta marsipan så ring Naia. Hon vet hur man gör sig av med dem.

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Njäe. Har varit med om mer roande sådana.

14. Vilken var den senaste film du såg?
Någon Harry Potter-film, tror jag. Minns inte vilken ordning jag såg dem... men det kan nog ha varit femman. Eller sexan.... Hm.

15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Jag vet faktiskt inte. Det skulle kännas hemskt materialistiskt att svara på den frågan.:P (Fast ska jag vara helt ärlig beror icke-svaret snarare på lathet)

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Vet ni vad? Jag tänkte på MASSOR med det-här-vet-folk-inte-om-mig-saker bara häromdagen, men nu kan jag inte dra mig till minnas en enda av dem. Jag får be att få återkomma.

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Miljöförstöring och skrämmande stor befolkningsökning. (Jag vet, jag vet, det vaaar två saker. Men vad då, det var ju ingen som hindrade mig... ;) )

18. Tycker du om att dansa?
Nu råkar det ju vara så att jag inte kan dansa och att det sällan är någon som vill dansa med mig... Men jag har tyckt om det de få gånger jag har gjort det.

19. George Bush?
Citerar Emeli: "Nej tack!"

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
Det får ni se om jag någonsin får barn. Jag lovar.

22. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Ligger redan under övervägande.

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Jag tror inte på Gud som sådan, och inte på Pärleporten heller, och även om de fanns skulle jag säkerligen inte komma dit, så jag har inget bra svar på den frågan. Tyvärr.

24. Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Jag skulle bli glad om Storasyster-Yster, Gina, Skallen och Skogsfrua svarade på det här, om de har tid, lust och ork eller så ;)

Jag har blivit uppmanad av Skogsfrun på Dal att fortsätta på en följetong som hon i sin tur blev uppmanad av Skomakarlisa att påbörja. Egentligen har jag inte tid med det här just nu med tonvis av examinationsplugg och kursavslut hängande över mig, men eftersom Skogsfrua bad så snällt kunde jag inte säga nej. Så jag satte mig ned och kladdade ihop en fortsättningsstump som jag lägger upp här mot mitt bättre vetande.
Här är Skogsfruas början. Min fortsättning är som följer:


Skottet ekade mellan träden. Från stam till stam studsade det, återkastades mot stenar och skrämde fågel och smågnagare till flykt. Flydde gjorde också flocken; gråskiftande skepnader på snabba tassar spred ut sig för att förvilla angriparen, for som skuggor mellan träden och undkom med knapp nöd en ytterligare attack. En av dem sprang dock illa och sökte gnyende av smärta undfly faran. Stora hundars skall och en tvåbenings ilskna rop, än fler skott och doften av blod skrämde och gav, liksom smärtan, mer kraft åt de ben som ville vika sig. Ögon förblindades av skräck och plåga, men vilken väg tassarna valde kunde bli avgörande. Att stanna nu var det samma som att dö.

”Var ääär ni?” kallade alfahonan i ängslan. Hennes make dök upp bland snåren i samma stund som ett svar på håll nådde hennes öron. Han slöt upp vid hennes sida, trygg och tyst och grå som en skugga och lystrade, liksom hon, till den röst som bars till dem av den regnvåta vinden.
”Vi är hääär!” svarade en röst på håll, men inte längre bort än att dess ägares tassar skulle hinna före natten till revirets gränser.
”Vi mååår braaa!” inflikade en ljusare stämma. ”Men rääädda!”
”Tvåbenshane booorta!!” förkunnade den tredje.
Honan väntade med spetsade öron, men den fjärde röst hon väntat på kom aldrig. De enda ljud som nådde hennes öron var vinden och viskningar från skog och regn. Rädslan kröp likt myror under skinnet. Hon väntade. Lyssnade. Men den fjärde rösten förblev tyst.

Måhända var det de goda krafternas försyn som fick lilltomten och den leende älvan att, sittande gränsle över rådjurets rygg, senare om kvällen ge sig ut ur lingonrisgrottan för att titta till närmsta gårds djur och familj. Tomten sjöng så muntert där han satt med älvans armar om livet och rådjuret trippade så fint och försiktigt från boningshus till ladugård, från ladugård till stia, från stia till stall och tog en vända förbi hönshuset på vägen ut från gården.
”I sanning”, sade den leende älvan. ”Vi hade rätt. Liksom julen före denna, och den före den, och om jag inte missminner mig helt också den före den är det som om godheten slår ut i full blom i människornas hjärtan just vid juletid.”
Lilltomten nickade instämmande och kravlade sig tillbaka upp på rådjursryggen efter en snabbtitt in i hönshuset.
”Huset är så prydligt och fint så man nästan inte kan tro sina ögon när man ser det, och barnen är så snälla så, nästan som änglar”, sade han och skakade huvudet i förundran. ”Och mannen och frun är så goda mot varandra att det är en fröjd att se.”
”Mannen är kanske god mot frun, men med bössan är han ond”, ansåg rådjuret och skuttade iväg inåt skogen med de båda små. ”Både älg och hare, vildsvin och räv har fallit offer för hans jaktlusta, liksom min stackars bakdel.”
”Ja”, suckade den leende älvan och strök handen över rådjurspälsen. ”Människan har en sida som strider mot jultidens godhet. Kanske för att upprätthålla någon sorts balans.”
”Korna rena och fina med rena bås och hö att äta.” Lilltomten höll upp en hand och räknade på fingrarna, utan att tyckas medveten om de andras samtal. ”Grisarna matade och med ren halm att ligga på, hästarna utfodrade med noga mockade boxar och välryktade hårremmar, och hönsen nöjda och glada…”
Skuggor och nattmörker slöt sig omkring dem när de lämnade människornas hemvister och sökte sig mot sina egna trakter. Regnet som fallit tidigare under eftermiddagen hade gett med sig, men molnen hopade sig ännu tätt på himlen ovan träden och under dem var det så mörkt att en människa skulle famlat i blindo. Men rådjuret behövde inte famla, även om han rörde sig försiktigt. I fjärran höjdes röster i sorgsen sång – ett hjärtknipande ljud så fyllt av förtvivlan att den leende älvans ögon tårades och hennes armars grepp hårdare om lilltomtens midja. Det var en sång om saknad, ett förtvivlans rop efter en förlorad familjemedlem, ett sorgeljud utan dess like och en isande rädsla för döden.
”Varg!” utbrast rådjuret och tvärstannade så plötsligt att lilltomten nästan for av. Den leende älvan högg tag i hans krage och drog honom på rätt köl igen, allt medan rådjuret fnysande backade.
”Vi hörde det”, pustade lilltomten och tog ett bättre tag om pälsen. ”Det är väl ingenting att ängslas över?”
”Inte de!” Rådjuret kastade med huvudet och backade ännu ett par steg. ”Det är en här.”
”Här? Var?” Lilltomten såg sig förvirrat omkring. ”Var var var? Jag ser ingenting.”
”I lingonriset”, viskade den leende älvan bakom den hand hon i förskräckelse höjt till munnen och gled av rådjurets rygg. Ljudet av hennes vingar lät som snöflingors frasande fall och morgondimmans sus när hon svävade ned intill den orörliga gestalten i lingonriset. ”Åh kära nån…”
”Är den…?” Lilltomten svalde och hoppade ned på marken han med för att ta sig en närmare titt. ”Är han… hon…? Du vet, är den…?”
Den lilla älvan höjde huvudet och såg på sina vänner med ett sorgset leende på läpparna och tårar i de gnistrande, isblå ögonen. En liten hand strök ömt över gråskiftande päls, de sköra vingarna tycktes sloka av oro och sorg.
”Döden har inte varit här”, sade hon stillsamt. ”Hon är mycket ung, men stark. Tiden kan ännu vara på vår sida. Om godheten står oss bi…”
Rådjuret ruskade på huvudet, gned sig över skottskadan och verkade inte veta vad han skulle säga. Lilltomten visste dock på råd. Han gick fram till sin vän och lade handen på hennes axel.
”Det goda finns”, sade han uppmuntrande just som ett gult öga öppnades och matt såg på dem med smärtfylld blick. ”Vi ska tro på de goda krafterna. De är starka, de vinner.”


Hehe, jag ser själv att Skogsfruas "tonsättning" i språket påverkar också min text, kanske delvis för att jag inte vill att det ska bli väldigt vitt skilt åt. Den råkade bli något tung i tonen också, lite mörk och dyster. Lite som min sinnesstämning sista veckorna, faktiskt (min bloggfrånvaro har bland annat berott på den). Men! Jag tror nog att näste man till rakning kan vända denna dysterhet till något bättre.
Jag skickar på rekommendation av Skogsfrua stafettpinnen vidare till Skogsfruas bloggvän IKA. Jag är säker på att hon kan bringa ordning i kaoset jag skapade.


Förresten, hur i hela fridens namn kom den här att handla om vargar? Jag har en vaaag misstanke om att det inte var den ursprungliga tanken...