I walk alone among the covers
Covers. Jag kan känna någon slags hatkärlek till dem ibland. Inte när det är "mina egna" band eller artister som gjort covers, men när någon anna fjant kommer och spelar in en låt jag gillar och i regel gör den sämre än originalet. Det som är så bra med alla band/artister jag fastnat för är att de är fenomenala på att göra covers så bra att jag blir alldeles salig. De lyfter låtarna till en ny nivå. Det är väl kanske för att jag tycker om banden i fråga, men det är i alla fall så jag känner.
Det finns enormt många bra låtar som blivit covers. Jag själv spelar ju också in covers, fast huruvida de blir bra eller ej är nog inte upp till mig att bedöma eftersom jag tycker jag är kass. Men för att återgå till huvudämnet...
Som några exempel kan vi ta:
- Deep Purple populariserade låten Hush vid slutet av 60-talet. Samma låt dök senare, år 1992, upp på Gotthards första platta i en, enligt mig, ännu bättre version. Det var en av de låtar som, kanske föga förvånande, fångade mig när jag hörde Gotthard för allra första gången och det då lät ungefär såhär.
- För ett tag sedan bloggade jag ju nattetid om Nickel Creeks fantastiska version av Toxic, som vi väl alla vet ursprungligen kommer från Britney Spears. Hennes version får ni leta upp själva om ni vill höra, hon får inte vara med som länk på min blogg...
- Alanis Morissette har gjort cover på Dinah Washingtons gamla dänga Let's Do It (Let's Fall In Love). En fantastiskt skön låt med fyndig text. Tyvärr hittade jag inte originalet med Dinah, så håll till godo.
- Givetvis får jag inte glömma bort att nämna Within Temptations version av Running Up That Hill, som från början sjöngs av Kate Bush. De skiljer sig en aning åt, så att säga...
- Dilba kläckte en gång för ett antal år ur sig låten I'm Sorry. En mycket bra låt med mycket intressant lyrics. Det tyckte uppenbarligen också Evergrey, som gjorde cover på låten till skivan Recreation Day (2003). Enav mina favoriter, yes. Versionen ni får här är live acoustic och kommer från skivan In Search Of Truth (2004).
Ja, där var några. Men! Jag får ju inte glömma att nämna den låt som mer eller mindre tvingade mig att författa detta ganska meningslösa inlägg. Det är en låt från en nysläppt skiva (releasedatum igår, faktiskt, fast i tisdags enligt CDON) med morrande gitarrer, fylld av änglar, demoner, vargar och diverse kråkor och en av hårdrocksvärldens bästa röster. Jorn Lande har gjort det igen och spottat ur sig Spirit Black - Jorn-rock när den är som morrigast. På denna skönsjungande norrmans platta finns det en cover. Låten heter I Walk Alone och sjöngs från början av Nightwish före detta sångerska Tarja Turunen. Eftersom Jorn är man gör han den en aning tyngre och (givetvis) mer manlig (om man frågar mig), på något sätt mer sorgsen och ondskefull. Man kan ju undra hur det skulle låta om de sjöng den ihop.
Jahaja, det var väl allt, så: End of story. Lyssna och njut!
Det finns enormt många bra låtar som blivit covers. Jag själv spelar ju också in covers, fast huruvida de blir bra eller ej är nog inte upp till mig att bedöma eftersom jag tycker jag är kass. Men för att återgå till huvudämnet...
Som några exempel kan vi ta:
- Deep Purple populariserade låten Hush vid slutet av 60-talet. Samma låt dök senare, år 1992, upp på Gotthards första platta i en, enligt mig, ännu bättre version. Det var en av de låtar som, kanske föga förvånande, fångade mig när jag hörde Gotthard för allra första gången och det då lät ungefär såhär.
- För ett tag sedan bloggade jag ju nattetid om Nickel Creeks fantastiska version av Toxic, som vi väl alla vet ursprungligen kommer från Britney Spears. Hennes version får ni leta upp själva om ni vill höra, hon får inte vara med som länk på min blogg...
- Alanis Morissette har gjort cover på Dinah Washingtons gamla dänga Let's Do It (Let's Fall In Love). En fantastiskt skön låt med fyndig text. Tyvärr hittade jag inte originalet med Dinah, så håll till godo.
- Givetvis får jag inte glömma bort att nämna Within Temptations version av Running Up That Hill, som från början sjöngs av Kate Bush. De skiljer sig en aning åt, så att säga...
- Dilba kläckte en gång för ett antal år ur sig låten I'm Sorry. En mycket bra låt med mycket intressant lyrics. Det tyckte uppenbarligen också Evergrey, som gjorde cover på låten till skivan Recreation Day (2003). Enav mina favoriter, yes. Versionen ni får här är live acoustic och kommer från skivan In Search Of Truth (2004).
Ja, där var några. Men! Jag får ju inte glömma att nämna den låt som mer eller mindre tvingade mig att författa detta ganska meningslösa inlägg. Det är en låt från en nysläppt skiva (releasedatum igår, faktiskt, fast i tisdags enligt CDON) med morrande gitarrer, fylld av änglar, demoner, vargar och diverse kråkor och en av hårdrocksvärldens bästa röster. Jorn Lande har gjort det igen och spottat ur sig Spirit Black - Jorn-rock när den är som morrigast. På denna skönsjungande norrmans platta finns det en cover. Låten heter I Walk Alone och sjöngs från början av Nightwish före detta sångerska Tarja Turunen. Eftersom Jorn är man gör han den en aning tyngre och (givetvis) mer manlig (om man frågar mig), på något sätt mer sorgsen och ondskefull. Man kan ju undra hur det skulle låta om de sjöng den ihop.
Jahaja, det var väl allt, så: End of story. Lyssna och njut!
Kommentarer
Postat av: emma
Ja, running up that hill, det finns inget bättre att skrika till när man är galnare än vanligt. När jag hörde originalet blev jag mycket, mycket förvånad..
Trackback
