Shass

När Elsbeth Noblin dör låter hon sina systerdöttrar, tvillingarna Julia och Valentina, ärva i stort sätt allt hon ägt. De båda unga kvinnorna tar sitt pick och pack och flyttar in i mosterns stora våning i London. På våningen under dem bor historikern och mosterns föredetta älskare, som verkar en smula märklig och som skriver på en avhandling som bara växer och växer utan att bli färdig. På våningen ovanför dem bor å andra sidan en märklig korsordsmakare med tvättmani och tvångstankar, vars fru har flytt det hysteriskt maniska livet och vars inre röster förhindrar honom att gå ut. Märkligt nog är det varken den ene eller den andre som innebär störst problem för Julia och Valentina. Nej, den som ställer till det för dem är deras moster, som inte riktigt förmått lämna livet bakom sig. Och ställer till, det gör hon ordentligt...

Detta är en realistisk skildring av två unga kvinnor och konflikterna som kan uppstå i en tvillingrelation. Det är en berättelse om dödsöverskridande kärlek, starka band, om viljan att bryta sig loss och om en längtan som är svår att döva eller mätta. Det är en välskriven historia som enbart med sin detaljrikedom och med alla sina märkliga vändningar blir svår att släppa. Karaktärerna är levande och trovärdiga - Alla, från den välvilliga Jessica på kyrkogården till den maniskt tvättande grannen Martin. Stämningen i boken är dock redan från start olycksbådande - en känsla som knappast försvagas under berättelsens gång - och det är något med storyn som, åtminstone hos mig, driver fram en stark olustkänsla. Läs den gärna, men jag råder er att inte ge er in i den om ni känner er nere. Den är lätt obehaglig.